Tassar
När vi beställde takstolar till den nya köksentrén gick det tyvärr inte att få dekor sågad på tassarna utan det var vi tvungna att fixa själva.
Inga problem, investerade i en ny bra sticksåg. Men dom befintliga tassarna var av annan dimension och dubbelt så tjocka som virket i dom nya takstolarna.
Inga problem vi tar en lös tass och sätter ihop så ser det likadant ut.
Men eftersom vi vill att den nya delen ska vara så lik det gamla som möjligt valde vi ett valmat tak, ett virrvarr av takstolar som resulterade i att vi fick såga inte mindre än 42 tassar.
Men när man ser resultatet var det värt varenda sekund av sågande…
Klippbad!
Ibland när man inte ens tar sig från gårdsplanen i ivern att komma vidare med stengrunder och takstolar, kan en promenad ut till Finnarudd kännas som ett fantastisk äventyr. Bada, plocka blåbär, lyssna på vågorna.
Vackert och rogivande…
1800-tals standard.
Det roliga och ibland lite jobbiga med gamla hus är att man inte bara kan göra vad som är enklast eller snabbast utan allt måste ske med ett visst mått av hänsynstagande till huset. Både gällande det visuella och det praktiska. Noggrann eftertanke gällande materialval, där fel beslut till och med kan vara förödande på sikt. Eftersom Sundö är väldigt lite renoverat och moderniserat genom åren har vi i stort sett fortfarande 1800-tals standard, inga badrum eller andra moderniteter installerade. En vattenkran, och ett avlopp som nog bara går ut i backen utanför. El finns indraget.
Detta känns ju naturligtvis fantastiskt men ibland också lite knepigt, husets planering är efter livsförhållandena på 1800-talet, var bygger vi ett badrum? Det finns inga naturliga utrymmen för det, alla rum har kvar sina eldstäder, ingen källare för varmvattenberedare eller andra typer av moderniteter som vi brukar ”gömma undan” i moderna hus.
Så med stor försiktighet och eftertanke tar vi med huset in i 2000-talet.
Morgondimma
…detta hade man inte upplevt om man inte haft torrdass…
Ett evighetsprojekt till ända.
Det var ju en dröm att nya köksentrén skulle få stengrund, en dröm som vi bestämde oss för att uppfylla. Men jäklar, har mer än en gång sen vi började känts som det var ett galet beslut. Stora delar kunde vi ju göra själva, med men en del stenar behövdes maskin för att få på plats, speciellt eftersom grunden är närmare 1,70 hög. Vi fick hjälp med botten av en granne men som pga maskinhaveri inte kunde hjälpa oss med nästa lager.
Medan vi jagade hjälp att komma vidare fortsatte med gjutningar invändigt. Eftersom huset ligger i en sluttning och vi inte ville gräva bort för mycket närmast den gamla grunden så den riskerar att röra sig, gjorde vi bottenplattorna i olika nivåer. Målet är ett tätt och frostfritt utrymme då varmvattenberedare och hydrofor kommer vara i källaren så vi kan ha vatten året runt.
Så till slut, efter att ha blandat in halva grannskapet fick vi hjälp med dom sista stora stenarna, andra lagret på plats och vi var nästan i mål!
Och efter vad som känns som en evighet så står den faktiskt där nu, vår drömgrund, och kommer förhoppningsvis göra i 140 år till:)
